Förslag till nya virkesmätningsföreskrifter.

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2014.06.09

Svenska Trädbränsleföreningen har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerade förslag. Svenska Trädbränsleföreningen har följande synpunkter:

Som vi framfört vid tidigare remissomgångar av detta lagstiftningspaket anser vi att intentionerna i lagförslaget, där alla virkessortiment nu kommer omfattas av lagen, är bra.

Lokala försörjningssystem med skogsbränsle direkt från lokala skogsägare till lokala värmecentraler är oftast mycket resurseffektiva (bl.a. låga logistikkostnader) och med goda hållbarhetsegenskaper i övrigt och de bör därför inte försvåras av mätningsbestämmelser. Det är därför mycket positivt att föreskrifterna i föreslagen § 2 definierar småskalig förädling och energiproduktion och vi menar att gränsen vid 2 000 kubikmeter fast mätt virke är rimlig. Det är bra ha samma gräns oavsett om det gäller vidareförädling eller energiproduktion då man inte alltid vet vad råvaran kommer att användas till. Däremot ställer vi oss frågande till varför Skogsstyrelsen går utöver det bemyndigande de har getts i lagförslaget och skriver om ”skogsbränsle eller energiskogsbränsle” och gör en egen tolkning i bilaga 1 av vad som ingår i dessa termer. Lagen reglerar virke (stam, stubbe och grenar av avverkade träd oavsett sönderdelning före industriell vidareförädling) och föreskrifterna kan inte gå utöver lagen. Det är bra att grunden för föreskrifterna är volym, men för ökad förståelse för de energiproducenter som nu kommer att beröras av lag och föreskrifter kan gränsen översättas till energiinnehåll.

Avseende de krav på mätning och noggrannhet som föreskrifterna föreslår anser Svenska trädbränsleföreningen att det är angeläget att virkesmätningen inte blir mer kostsam än omständigheterna motiverar. Det är mycket viktigt för vårt inhemska trädbränsles konkurrenskraft. Svenska trädbränsleföreningen anser att förslagna föreskrifter måste ge en kostnadseffektiv och rättssäker virkesmätning. När det gäller § 7 i föreskrifterna anser Svenska Trädbränsleföreningen att det borde vara den som ansvarar för mätningen som har anmälningsskyldighet. Det finns även otydligheter i § 16. På vilket sätt och hur ofta ska den som utför mätningen, genom egenkontroll, tillse att utrustningen fungerar som den ska? På vilket sätt och hur ofta ska mätutrustningen kontrolleras? Svenska Trädbränsleföreningen bedömer att sannolikt inte någon inom biobränslebranschen förstår innebörden av föreslagen skrivning. Paragrafen måste således omformuleras, så att de frågor vi ställer ovan besvaras på ett enkelt och tydligt sätt.

Det är viktigt att rimliga kontrollförfaranden kan tillämpas. I § 17 anges att kontrollen ska vara systematisk och ändamålsenlig. Vad det innebär framgår inte. Vi vill påminna om att volymmätning av GROT-flis på tippflak eller i balja/container (”skeppmätning”) är en vanlig mätmetod i bränslebranschen.  När dessa mätningar skall kontrollmätas kan problem uppstå. Om baljan/containern kan ställas åt sidan så kan kontrollen utföras senare. Men om det inte är tekniskt eller ekonomiskt möjligt så uppstår problem. Samma sak gäller för laster som skall tippas. Vid kontroll kan hela ekipage tvingas bli stillastående. En avgörande faktor för kostnaden av kontrollerna är vilken kontrollfrekvens som krävs. SDC bestämmer nu kontrollfrekvens utan hänsyn till varans värde. Vid SDCs bestämning av kontrollfrekvens för bränslesortiment bör hänsyn tas till det värde som den aktuella varugruppen vanligen har. Det är orimligt med ett kostsamt kontrollförande för en vara med lågt marknadsvärde. För bränslesortimenten är affärsmarginalerna som regler små. Kontrollfrekvensen bestäms med hänsyn till mätvärdenas spridning och här saknar SDC i dag underlag till sådana beräkningar för energisortimenten. Det innebär att de ekonomiska konsekvenserna av kontrollverksamhet för energisortimenten inte nu kan bedömmas.

Svenska Trädbränsleföreningen anser därför att det är viktigt att när den nya lagstiftningen varit på plats behöver en uppföljning genomföras för att undersöka hur lagen fungerar i praktiken för primära skogsbränslen.

Nationalencyklopedin anger att torrsubstans är återstoden av ett ämne sedan det ingående vattnet avlägsnats. Termen ”torrsubstans” behöver således få en korrekt beskrivning i bilaga 1.

Svenska Trädbränsleföreningen
Karin Vestlund Ekerby och Sven Hogfors