Råvaran
Trädbränsle är basen för Förnybar Energi i Sverige. Tillväxten i de svenska skogarna är större än skogsbrukets avverkningar till både industri och energi.Framöver visar bl.a. Skogsstyrelsens beräkningar att uttagen för energiändamål kan öka avsevärt med hänsyn både till hållbarhet och bevarande av mångfald.
Bränslehanteringen är idag viktigt för skogsbruket. Och det är viktigt att veta att uttag att större andelen av allt virke och energiråvara kommer från marker som är certifierade av FSC och/eller PEFC.
I stora områden i södra Sverige, där nedfallet av miljöstörande kväveföreningar från luften är stort, motverkar uttaget av trädbränslen att marken blir kvävemättad, vilket kan leda till läckage av kväve som i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för grundvattnet. Återföring av aska från förbränning av trädbränsle kan också motverka försurning av vattendrag.
Anläggningen
Att elda med trädbränsle i stället för olja innebär att nettoutsläppen till atmosfären av växthusgaser och försurande ämnen blir nära noll. Det spär inte på luftens innehåll av koldioxid, som är den viktigaste växthusgasen och därmed motorn i ett av våra allvarligaste miljöproblem. Kolet i trädbränsle går
runt i ett evigt kretslopp. Den koldioxid som bildas
vid förbränningen tar växande träd och grödor upp igen. Koldioxid från oljeeldning kommer från tidigare organiskt material som genom att lagras under miljontals år blivit fossilt och därför ger ett tillskott av kol till atmosfären. Användningen av trädbränsle innebär heller inget nettotillskott av svavel till naturen. Svavelutsläpp från fossila bränslen har länge varit den främsta orsaken till den tilltagande försurningen.
Vid all förbränning bildas kväveoxider som verkar dubbelt i naturen: både gödande och försurande. Större delen av kväveinnehållet i trädbränslet frigörs till atmosfären i form av ofarlig kvävgas,som inte är reaktiv. Stoftutsläppen är större vid trädbränsleeldning än vid oljeeldning. På stoftpartiklar fastnar olika former av hälsofarliga kolväten. Detta motverkas dock av att moderna trädbränslepannor har en mycket hög verkningsgrad, uppemot 90 procent. Genom den effektiva förbränningen och avancerad stoftrening minimeras utsläppen av hälso- och miljöskadliga
ämnen.
Framtiden
De senaste tjugo åren har priset på trädbränslen
stigit långsamt, dvs det reala priset har legat i stort sett still. Mycket stor årlig tillväxt som ännu ej utnyttjas och succesiv rationalisering borgar för ett fortsatt konkurrenskraftigt pris. Det är en stor fördel jämfört med ett kraftigt fluktuerande oljepris. I en orolig värld är det en trygghet att bränslet finns nära och inom landets gränser. Det innebär kortare, miljösäkra transporter jämfört med transporter av fossila bränslen. En successiv skärpning av miljökraven gynnar trädbränslena. I längden är ett förnybart bränsle det enda hållbara. Trädbränsle uppfyller det kravet.