Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om TYNGRE och LÄNGRE FORDON PÅ DET ALLMÄNNA VÄGNÄTET

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2014.10.20

Svenska Trädbränsleföreningen är branschförening för producenterna av trädbränsle. Trädbränsle är nu Sveriges största energikälla. Föreningen har följande synpunkter på de rubricerade utredningarna och deras förslag.

Förslaget att öppna det allmänna vägnätet för fordonståg med bruttovikt upp till 64 ton anser vi bör ges högsta prioritet, genomföras omgående och utan fördröjande koppling till andra processer. Produktionen av skogsråvara sker över så gott som hela landet och det är av stor betydelse att kunna nyttja hela det allmänna vägnätet med enhetliga fordon. Vår bransch behöver stärka konkurrenskraften för inhemsk råvara mot importerat trädbränsle som ökat sin marknadsandel under senaste åren.

Branschens transporterade material (t.ex. skogsflis, sågspån och bark) har relativt låg densitet. Därför är det av största vikt att de utestående frågorna kring ökad fordonslängd och ökat lastutrymme snabbt klaras ut.

För skogsnäringen som helhet är det angeläget att så stora delar som möjligt av det svenska vägnätet snabbt öppnas för 74-tons fordonståg. Även här är det angeläget att frågorna om ökad längd och ökat lastutrymme snabbt förs framåt. Länsstyrelsen i Norrbotten har ett förslag till hur det kan ske genom att regelverket ändras från att godkänna vissa vägsträckor för långa fordon till att godkänna fordonet, t.ex. enligt Transportstyrelsens rapport, bilaga 3.

Åtgärderna för bruttovikt 74 ton kan ske enklare och snabbare än vad utredningarna föreslår. Här vill vi hänvisa till de förenklingar som bl.a. Skogsindustrierna pekar på.

Det är angeläget att fortsätta utvecklingsarbetet kring tunga fordon enligt  HTC-programmets liggande planer.

För styrelsen i Svenska Trädbränsleföreningen
Sven Hogfors, styrelsen sekreterare

Förslag till nya virkesmätningsföreskrifter.

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2014.06.09

Svenska Trädbränsleföreningen har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerade förslag. Svenska Trädbränsleföreningen har följande synpunkter:

Som vi framfört vid tidigare remissomgångar av detta lagstiftningspaket anser vi att intentionerna i lagförslaget, där alla virkessortiment nu kommer omfattas av lagen, är bra.

Lokala försörjningssystem med skogsbränsle direkt från lokala skogsägare till lokala värmecentraler är oftast mycket resurseffektiva (bl.a. låga logistikkostnader) och med goda hållbarhetsegenskaper i övrigt och de bör därför inte försvåras av mätningsbestämmelser. Det är därför mycket positivt att föreskrifterna i föreslagen § 2 definierar småskalig förädling och energiproduktion och vi menar att gränsen vid 2 000 kubikmeter fast mätt virke är rimlig. Det är bra ha samma gräns oavsett om det gäller vidareförädling eller energiproduktion då man inte alltid vet vad råvaran kommer att användas till. Däremot ställer vi oss frågande till varför Skogsstyrelsen går utöver det bemyndigande de har getts i lagförslaget och skriver om ”skogsbränsle eller energiskogsbränsle” och gör en egen tolkning i bilaga 1 av vad som ingår i dessa termer. Lagen reglerar virke (stam, stubbe och grenar av avverkade träd oavsett sönderdelning före industriell vidareförädling) och föreskrifterna kan inte gå utöver lagen. Det är bra att grunden för föreskrifterna är volym, men för ökad förståelse för de energiproducenter som nu kommer att beröras av lag och föreskrifter kan gränsen översättas till energiinnehåll.

Avseende de krav på mätning och noggrannhet som föreskrifterna föreslår anser Svenska trädbränsleföreningen att det är angeläget att virkesmätningen inte blir mer kostsam än omständigheterna motiverar. Det är mycket viktigt för vårt inhemska trädbränsles konkurrenskraft. Svenska trädbränsleföreningen anser att förslagna föreskrifter måste ge en kostnadseffektiv och rättssäker virkesmätning. När det gäller § 7 i föreskrifterna anser Svenska Trädbränsleföreningen att det borde vara den som ansvarar för mätningen som har anmälningsskyldighet. Det finns även otydligheter i § 16. På vilket sätt och hur ofta ska den som utför mätningen, genom egenkontroll, tillse att utrustningen fungerar som den ska? På vilket sätt och hur ofta ska mätutrustningen kontrolleras? Svenska Trädbränsleföreningen bedömer att sannolikt inte någon inom biobränslebranschen förstår innebörden av föreslagen skrivning. Paragrafen måste således omformuleras, så att de frågor vi ställer ovan besvaras på ett enkelt och tydligt sätt.

Det är viktigt att rimliga kontrollförfaranden kan tillämpas. I § 17 anges att kontrollen ska vara systematisk och ändamålsenlig. Vad det innebär framgår inte. Vi vill påminna om att volymmätning av GROT-flis på tippflak eller i balja/container (”skeppmätning”) är en vanlig mätmetod i bränslebranschen.  När dessa mätningar skall kontrollmätas kan problem uppstå. Om baljan/containern kan ställas åt sidan så kan kontrollen utföras senare. Men om det inte är tekniskt eller ekonomiskt möjligt så uppstår problem. Samma sak gäller för laster som skall tippas. Vid kontroll kan hela ekipage tvingas bli stillastående. En avgörande faktor för kostnaden av kontrollerna är vilken kontrollfrekvens som krävs. SDC bestämmer nu kontrollfrekvens utan hänsyn till varans värde. Vid SDCs bestämning av kontrollfrekvens för bränslesortiment bör hänsyn tas till det värde som den aktuella varugruppen vanligen har. Det är orimligt med ett kostsamt kontrollförande för en vara med lågt marknadsvärde. För bränslesortimenten är affärsmarginalerna som regler små. Kontrollfrekvensen bestäms med hänsyn till mätvärdenas spridning och här saknar SDC i dag underlag till sådana beräkningar för energisortimenten. Det innebär att de ekonomiska konsekvenserna av kontrollverksamhet för energisortimenten inte nu kan bedömmas.

Svenska Trädbränsleföreningen anser därför att det är viktigt att när den nya lagstiftningen varit på plats behöver en uppföljning genomföras för att undersöka hur lagen fungerar i praktiken för primära skogsbränslen.

Nationalencyklopedin anger att torrsubstans är återstoden av ett ämne sedan det ingående vattnet avlägsnats. Termen ”torrsubstans” behöver således få en korrekt beskrivning i bilaga 1.

Svenska Trädbränsleföreningen
Karin Vestlund Ekerby och Sven Hogfors

Utredning om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84).

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2014.05.15

Näringsdepartementet har skickat en remiss av betänkandet Fossilfrihet på väg. Svenska Trädbränsleföreningen har följande synpunkter:

Det är mycket positivt att utredningen visar vägar att nå ett samhälle där transportarbetet i hög grad görs utan fossila bränslen. Utredningen ger uppmärksamhet åt att 85 procent transportsektorns energianvändning är fossil (enligt EUs beräkningsmodell). Vi behöver nu tydliga politiska mål som ger drivkraft för biodrivmedel.  Svenska Trädbränsleföreningen anser att regeringens vision ”Sverige – ett land utan klimatutsläpp 2050” är fullt möjlig att nå. Delmålet om en fossiloberoende fordonsflotta är tufft men vi är eniga med utredningen i att det krävs tuffa mål för att det ska bli svenska satsningar på andra generationens biodrivmedel, där trädråvara är en viktig utgångspunkt.

Sverige är ett skogrikt land och en av våra föredalar i en framtida bioekonomi är tillgången på råvara. Sveriges energianvändning är till över 50 procent förnybar och biobränsle är det största energislaget, med totalt 130,8 TWh år 2012. Ungefär 85 procent av biobränslet har sitt ursprung i skogen, runt en procent kommer från jordbruket och resten är avfall och torv. Skogen är alltså den viktigaste svenska biobränslekällan. Det är restprodukter från industrin, men uttag av primärt skogsbränsle har också blivit en viktig kugge i energisystemet. Skogsbränslet består i första hand av grenar och toppar (grot) men en del skördas också i form av långa okvistade toppar och klena stammar. Till detta kommer skadad stamved, såsom rötskadad eller brandskadad ved.

I nuläget finns vissa möjligheter att öka uttaget av timmer och massaved i Sverige, som kan ge ökade volymer av biprodukter. Den stora potentialen finns dock framförallt i ett ökat uttag av primära skogsbränslen. Mängden avverkningsrester och biprodukter bygger dock på att de traditionella sortimenten sågtimmer och massaved avverkas. Det blir alltså inga stora skogsbränsleuttag om inte de traditionella sortimenten efterfrågas. Genom god traditionell skogsskötsel kan tillväxten öka på längre sikt, och därmed även uttagen av alla sortiment. Bioenergimarknaden har öppnat nya marknader för skogsägare och förstärkt aktiv skogsskötsel, vilket är nödvändigt för att producera högkvalitativt rundvirke. Det har också skapat verkligt värde för vissa typer av råvara (grot, röjningsvirke mm) som tidigare inte haft det.

Idag levereras drygt 23 TWh primärt skogsbränsle men det finns stora potentialer att öka uttaget från skogen. I utredningen anges att uttaget av primärt skogsbränsle kan öka med 43 TWh per år nu. På längre sikt kan ökad tillväxt ge ytterligare uttagsmöjligheter av både stamved och avverkningsrester, och därför skulle det årliga uttaget kunna öka med 72 TWh om 30-50 år. Skogforsk har använt Skogsstyrelsens senaste beräkningar (SKA-VB 08) för att ta fram egna beräkningar av potentialen och de menar att det finns en outnyttjad potential på över 45 TWh per år. Därtill finns alltid möjlighet till ökad import. Finns efterfrågan kan uttagen helt klart öka.

Svenska Trädbränsleföreningen ser även att efterfrågan av skogsbränsle minskat något under senare tid då användningen av avfall till el- och värmeproduktion ökat, liksom ökad energieffektivisering och ökad användning av spillvärme från industrin. Detta gör att tillgången till råvara för produktion av biodrivmedel är god.

Biodrivmedel är inte bara förnybara och klimatneutrala utan kan även bidra till ett minskat importberoende. Redan idag finns tillverkning av biodiesel som stammar från massabrukens restprodukt tallolja.

Svenska Trädbränsleföreningen anser att generellt verkande och långsiktiga styrmedel är att föredra. Styrmedel som ger incitament till låga växthusgaser bör främjas. Kvotplikt är bra men systemet bör ändras så att biodrivmedel med hög klimatprestanda premieras. Det är viktigt att styrmedel inte leder till att svenska varor och tjänster konkurreras ut och/eller att utsläppen flyttar utomlands. Produktionen av råvaran kräver goda villkor som ger en rimlig konkurrenssituation.

Riktade stöd kan vara motiverat i vissa fall och prispremiemodellen som presenteras bör utredas vidare. Tillsammans med andra skattemässiga justeringar leder modellen till att dieseloljan ökar i pris med cirka 2 kr/l. Det här kan bli bekymmersamt. Med ett högre dieselpris blir det mindre lönsamt att ta ut skogbränsle och då kanske biodrivmedelsproducenterna får försörjningssvårigheter. Inte för att råvara inte finns utan för att den blir olönsam att ta ut. Över en fjärdedel av kostnaderna vid GROT-uttag kan hänföras till transporter.

Förutsatt att ekonomin inte avmattas kommer förmodligen mer gods behöva transporteras. Det är positivt att utredningen tar upp möjligheterna med längre och tyngre lastbilar, men vi hade gärna sett tydligare rekommendationer här. När det gäller transporter från skogen finns ofta små möjligheter till returer och det är sällan järnväg finns inom räckhåll. Lastbilar kommer därför fortsatt vara viktiga för branschen och avstånden kommer inte minska.  Således vore det beklagligt om man skulle välja att beskatta avstånd. En kilometerskatt ger inga incitament till att byta bränsle eller minska förbrukningen. En kilometerskatt skulle fördyra vägtransporterna utan att ge några reella miljövinster eftersom det ofta saknas alternativa transportsätt. Skatten slår mot alla som är beroende av vägtransporter, och skulle inte minst drabba landsbygden.

Svenska Trädbränsleföreningen
Karin Vestlund Ekerby

Energimyndighetens uppdragsredovisning ”Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015”
N2014-734-E

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2014.05.12

Svenska Trädbränsleföreningen, ST, har tagit del av rubricerade promemoria och har följande synpunkter:

I allt väsentligt finner vi promemorian och dess förslag vara bra och vill tillstyrka att förslagen genomförs.

Vi noterar att Energimyndighetens analys visar att den svenska kvotplikten för förnybar el måste höjas med 75 TWh under perioden 2016-2035 för att uppfylla intentionerna i EU, svenska målsättningen och avtalet med Norge. Syftet med elcertifikatsystemet är att på ett kostnadseffektivt sätt öka produktionen och användandet av förnybar el i enlighet dels med Sveriges nationella mål om +25 TWh sådan el 2020 jämfört med 2002 och dels ett gemensamt mål med Norge om + 26,4 TWh 2020 jämfört med 2012.

Det förslag till kvotjustering som promemorian tagit fram innebär att kvotplikten höjs med 34 TWh under 2016-2019. Under  åren 2016-2020 då kvoterna höjs som mest kan detta medföra att elkundernas kostnader ökar med 1,8 – 3,5 öre per KWh. För en villakund med årlig användning på 20 000 KWh motsvarar det 360-700 kr per år.

Med tanke på att det också innebär att Sverige då byggt ut för en inhemsk försörjning med förnybar el och minskat beroendet av omvärlden så finner ST att merkostnaden för el dessa år är väl motiverad. Detta inte minst mot bakgrund av att Centraleuropas energiförsörjning nu ser ut att bli än mer problematisk.

För våra medlemmar, trädbränsleproducenterna, är det bra att styrmedlen för utbyggnad och drift av kraftvärme och industriellt mottryck är förutsägbara och stabila. Vi vill påminna om att det finns en stor outnyttjad potential skogsbränsle (storleksordningen +50% eller +50 TWh/år). I och med att mer avfall nyttjas som bränsle så ökar den outnyttjade potentialen skogsbränsle ytterligare.

För att säkra elcertifikatsystemets styrning mot målen på både kort och lång sikt föreslår promemorian en princip för hur kvoterna skall justeras både vid den nu aktuella kontrollstationen och vid framtida kontrollstationer (vart 4.e år). Så vitt ST kan bedöma är principen för kvotjustering, så som den beskrivs i avsnitt 5.3.1., väl underbyggd och bra.

Vid genomgång av promemorian är det några detaljer som ST är oklar över. Det gäller vad som ingår i begreppet ”transaktionskostnader” respektive ”pris för nät” som används bl.a. i avsnitt 5.4 Konsekvensanalyser. En närmare beskrivning av vad dessa termer inkluderar vore på sin plats.

Svenska Trädbränsleföreningen
Sven Hogfors, styrelsen sekreterare

EU:s meddelande (KOM(2014)15) med förslag på klimat- och energipolitiskt ramverk för perioden 2020-2030.

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2014.02.24

Synpunkter från Svenska Trädbränsleföreningen:

Bindande klimatmål – 40% till 2030:  Positivt men målet kan sättas högre !
27% förnybart gemensamt i EU:  Inget obligatorium för enskilda MS. Bör tas med försiktighet så att det inte tränger undan befintlig, konkurrenskraftig energiförsörjning inom EU.
Översyn energieffektiviseringspolitiken 2014- :  Motiverat !
Reform EU ETS – utsläppshandel:  Motiverat !  Fungerar inte i nuläget !
Nya nationella styrsystem för säker, konkurrenskraftig och hållbar energiförsörjning:  Motiverat !
Förslag på indikatorer för en konkurrenskraftig, säker och hållbar energiförsörjning:  Bra om det kan genomföras utan byråkratiskt krångel.
Gemensamma statsstöds-riktlinjer för miljöskydd:  Bra. Men det får inte äventyrar Sveriges väl fungerande koldioxidbeskattning  och absolut ingen ”kaskadreglering”.
Oförändrat kompensationssystem för energiintensiv industri:  Acceptabelt.
Främja försörjningstrygghet genom mer inhemsk, hållbar energi. Diversifiering:  Bra !
Politik  transportbränslen:  Behöver mer uppmärksamhet, tydligare mål och drivkrafter. Beklagligt om man skulle välja att beskatta avstånd, bättre främja alternativ som ger låga utsläpp av växthusgaser.
Skogsbrukets kolflöden:   Undvik fokusering på kolförråd i mark och stående skog. Fokusera på dynamiken i skogtillväxt och på substitutionseffekter. Mer skog kan odlas och användas i EU!!
Bioenergi:  Bioenergi ges för lite uppmärksamhet i COM:s förslag. Förtjänsterna behöver framhållas och stödjas tydligare.
Utveckling av infrastruktur:   Motiverat !

Svenska Trädbränsleföreningen
Sven Hogfors,  styrelsens sekreterare

Kommissionens riktlinjer för stöd till energi och miljö.

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2014.01.31

Svenska Trädbränsleföreningen har följande synpunkter vad gäller kommissionens förslag till riktlinjer för miljö och energistöd för 2014-2020 (draft Guidelines on environmental and energy aid for 2014-2020).

Svenska Trädbränsleföreningen anser att generella och långsiktiga styrmedel är att föredra, såsom koldioxidskatt för fossila bränslen. Mer än 90 % av de globala koldioxidutsläppen år 2010 orsakades av användningen av fossila bränslen. När skogen växer binder den koldioxid från luften vilket bidrar till att minska koncentrationen av koldioxid i atmosfären. Ju bättre tillväxt och högre produktion desto mer infångad koldioxid i hela växten – inklusive rötterna, och med mer kol i växter och mark desto mindre kol (koldioxid) i luften. När träråvara används för energi återgår viss mängd koldioxid till luften som kan tas upp av nya träd, varför förnybara bränslen är koldioxidneutrala.

Vi vill även fästa uppmärksamhet på att när det gäller konkurrensen om råvara så finns det biomassa som inte har en annan användning än energiutvinning, jämför förslag i 120b och 129b. Det kan dels vara biomassa som inte har annan användning såsom exempelvis primärt skogsbränsle men det kan också vara lokala förhållanden som gör att biomassan endast kan nyttjas som energiråvara. Det vore olyckligt om detta inte framkommer i dessa riktlinjer. Ur marknadsperspektiv är en sund konkurrensens grundläggande i en marknadsekonomi. Bioenergimarknaden har öppnat nya marknader för skogsägare och förstärkt aktiv skogsskötsel, vilket är nödvändigt för att producera högkvalitativt rundvirke. Det har också skapat verkligt värde för vissa typer av råvara (grot, röjningsvirke mm) som tidigare inte haft det.

Svenska Trädbränsleföreningen
Karin Vestlund Ekerby

Konsekvensbedömning av förslag till ny lagstiftning om virkesmätning.

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2013.12.13

Landsbygdsdepartementet har remiterat en Promemoria daterad 2013-11-07 från Skogsstyrelsen med rubrik ”Komplettering av Uppdrag om förslag till ny lagstiftning om virkesmätning, medelande 2013:2”. Promemorian innehåller en ”förtydligad kostnadsberäkning för att kvantifiera administrativa kostnader för företag till följd av skyldigheter som föreslås i lagstiftningen”.

Svenska Trädbränsleföreningen har följande synpunkter vad gäller mätning av primärt skogsbränsle i första handelsledet:
1.
Vi anser att kostnadsökningarna på grund av lagstiftningen inte inskränker sig till administrativa kostnader såsom promemorians beräkningar förutsätter.
I nuläget kan enkla mätmetoder användas som ger för parterna tillräcklig mätnoggrannhet med hänsyn tagen till det relativt låga värdet per vikt eller volym för primärt skogsbränsle. Skogsstyrelsens kostnadsberäkning tar inte hänsyn till detta och det leder till att lagstiftningen kan komma att förorsaka höga kostnader för ändrad mätmetodik som inte är fysiskt eller affärmässigt motiverat.
2.
Promemorian utgår från att mängden virke för energiändamål utgör 8 % av totala mängden virke som omfattas av förslaget till ny lag. Primärt skogsbränsle utgörs av toppar, grenar, rundvirke och stubbar och de volymer som produceras, handlas och mäts i Sverige motsvarar ca 10 miljoner m3fub vilket är betydligt mer än 8 %, vilket framgår av vår leveransstatistik för 2012, som gjorts på uppdrag av Energimyndigheten. Den omfattar enbart de 56 största svenska producenterna. För en närmare uppfattning om fördelning av bränsletyper och producenter hänvisar vi till de underlag som vi årligen lämnar till Energimyndigheten för statistikändamål.
3.
Promemorian bedömer att totala antalet företag som köper primärt skogsbränsle i första affärsledet är färre än 120 företag. Vi anser detta vara en kraftig underskattning. Vi uppfattar att promemorian förbisett eller missbedömt antalet lokala skogsbränsleentreprenörer som köper skogsbränsle lokalt och levererar till lokala panncentraler.
Vi anser att det behövs två saker för att komma rätt med denna bedömning: 1) Att begreppet ”industriell skala” definieras så att det går att använda operativt och i den statistiska bearbetningen.
2) Att Energimyndighetens nya totalinventering av branschföretag läggs till grund. Den beräknas komma med uppgifter för 2013 i senare hälften av 2014.
4.
Lokala och mindre skogsbränsleentreprenörer och lokala panncentraler utgör en stor och i sammanhanget kritisk del av branschen. Genom korta transportavstånd, enkel teknik, enkel logistik och enkel administration är de en mycket resurseffektiv del av branschen som förväntas få en fortsatt positiv utveckling. Lag, förordning och föreskrifter måste få en utformning som inte hindrar en sådan samhällsnyttig utveckling. Promemorian tangerar frågeställningen bl.a. på sid 3: ” kan innebära förändringar i logistiken…” men kommer inte till någon konsekvensbedömning.

Vi ifrågasätter inte att de mindre, lokala marknadsaktörerna skall omfattas av den nya lagstiftningen men anser att regelverket måste utformas så att enkla mätmetoder med rimliga kontrollförfaranden kan tillämpas.
Exempelvis är volymmätning av flis på tippflak eller i balja/container (”skeppmätning”) en vanlig mätmetod i denna del av branschen.  När dessa mätningar skall kontrollmätas kan problem uppstå. Om baljan/containern kan ställas åt sidan så kan kontrollen utföras senare. Men om det inte är tekniskt eller ekonomiskt möjligt så uppstår problem. Samma sak gäller för laster som skall tippas. Vid kontroll kan hela ekipage tvingas bli stillastående.

En avgörande faktor för kostnaden av kontrollerna är vilken kontrollfrekvens som krävs. SDC bestämmer kontrollfrekvens utan hänsyn till varans värde. Kontrollfrekvensen bestäms med hänsyn till mätvärdenas spridning och här saknar SDC i dag underlag till sådana beräkningar för energisortimenten. Det innebär att de ekonomiska konsekvenserna av kontrollverksamhet för energisortimenten inte nu kan bedömmas.

Sammanfattning

Svenska Trädbränsleföreningen finner, enligt ovan, att det finns oklarheter och brister i konsekvensbeskrivningen för energisortimenten som behöver klaras ut.
Svenska Trädbränsleföreningen anser därför att de lagbaserade regelverken för mätning av energisortiment tills vidare måste hållas öppna för olika kostnadseffektiva lösningar när det gäller mätförfarande, kontrollförfarande, redovisningsmetoder och administrativ hantering i övrigt. Annars finns risk att allvarligt skada branschens utveckling.

Svenska Trädbränsleföreningen
Sven Hogfors, styrelsens sekreterare

Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige.

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2013.09.16

Svenska Trädbränsleföreningen har fått rubricerade promemoria på remiss och vi har följande synpunkter.

När det gäller större företag ansluter vi oss till de synpunkter som lämnas av Skogsindustrierna:
– Det svenska intensitetsmålet uppfyller kraven i direktivet och är väl utformat för en växande energiintensiv industri i Sverige.
– Förslaget – att i Sverige använda en alternativ strategi i stället för kvotplikt – är bra.
– Det nuvarande incitamentssystemet för energieffektivisering i energiintensiv industri, PFE, upphör snart. Eftersom tiden är knapp hade det varit bra om promemorian hade presenterat förslag till ett nytt system anpassat till direktivet.
– Viktigt att administration knuten till Energi- och Miljöledningssystem inte ökar till följd av promemorians förslag.
– Företag som inte har Energi- eller Miljöledningssystem bör tillåtas använda ackrediterade experter från det egna företaget.
– Kostnads-nyttoanalyser som krävs vid uppförande av ny industrianläggning eller vid uppgradering av befintlig anläggning skall anses uppfyllda genom redovisningen i miljötillståndsansökan.

När det gäller mindre företag har vi följande synpunkter:
– Det är önskvärt att aktiviteten med energikartläggningar ökar. Energimyndighetens system med Energikartläggningscheckar är bra och regeringen bör säkra ett ökat ekonomiskt stöd till detta fram till 2020.
– De som ger råd om energieffektivisering behöver förutom energikunskap även ha kunskap om hur ändrad energianvändning påverkar den aktuella produktionen, produktionsresultatet och ekonomiska utfallet.
– Det är angeläget att informera om olika insatsmedels energiprofil.

Svenska Trädbränsleföreningen
Sven Hogfors,  styrelsens sekreterare.

Förslag till ny lagstiftning om virkesmätning.

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2013.09.15

Svenska Trädbränsleföreningen har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerade förslag och vi vill framföra följande.

Förslag till virkesmätningslag
Vi noterar att i meddelandets sammanfattningen nämns det som hittills varit lagens huvudsyfte: Att skydda den svagare parten i virkesaffärer (det vill säga skogsägare som inte har stor vana eller kompetens för sådana affärer). I lagförslagets första stycke sägs att syftet nu är att ge säljare och köpare jämbördiga möjligheter att bedöma rimligt vederlag för försålt virke. Vi känner tveksamhet till hur ”jämbördiga möjligheter” skall förstås när kompetensen på mätning och affärstolkning är så olika hos t.ex. en medelstor skogsägare och en professionell uppköpare.
Vi anser i övrigt att intentionerna i lagförslaget , bl.a. att nu alla sortiment skall omfattas av lagen, är bra. Detta framförde vi även vid de inledande mötena på Skogsstyrelsen för flera år sedan.
Vi noterar att inget sägs i lagen om hur och med vilken kvalitet som mätning skall ske. Dessa frågor är helt hänvisade till förslaget till virkesmätningsförordning. I lagen noteras enbart att med virkesmätning avses bestämning av virkets  kvantitet och lämplighet för avsedd användning.

Förslag till virkesmätningsförordning
1§.
Det stadgas att Lag och Förordning enbart gäller för mätning av virke i första handelsledet (”inte tidigare sålts”) och för virke som är avsett för förädling eller energiproduktion i industriell skala. Här finns två svårigheter: Vad är industriell skala t.ex. vid energiproduktion samt att man inte alltid vet vad råvaran skall användas till. Det senare gäller till exempel det som blir vrak från industrisortiment och en del rundved av löv.
4§
Det är enbart i denna paragraf som ”lagstiftningens krav på noggrannhet” nämns och då enbart i allmänna ordalag. Om man med lagstiftning förstår enbart vad som sägs i lag och förordning så finner vi att kravet på noggrannhet är vad som står i lagförslaget om ”jämbördig möjlighet” och det finner vi enligt vad som tidigare sagts vara svårt att avgöra.

Allmänt
Eftersom så lite sägs i förslagen till lag och förordning om olika kvalitets-krav på mätningen så räknar vi med att det kommer senare i förslag till föreskrifter. Vi vill därför redan här ge en del synpunkter på kvalitetskrav på virkesmätning.

Kvalitet och kostnadseffektivitet i virkesmätning
För att skydda i första hand ”den svagare parten” men även köparen och konkurrenskraften hos svenska skogsprodukter så är det angeläget att virkesmätning inte blir mer kostsam än omständigheterna motiverar.
Lokala försörjningssystem med skogsbränsle direkt från lokala skogsägare till lokala värmecentraler är oftast mycket resurseffektiva (bl.a. låga logistikkostnader) och med goda hållbarhetsegenskaper i övrigt och de bör därför inte försvåras av mätningsbestämmelser. I sådana flöden kan man som regel mäta flisvolym i skeppa och ibland finns även möjlighet till vägning med våg inbyggd i kran eller bil. Sådana relativt enkla mätförfaranden bör inte försvåras av nya föreskrifter. I lokala system är det ofta lastbilsförarna som mäter på uppdrag av säljare och köpare och kraven på sådan mätning bör utformas på rimligt sätt.
När det gäller kostnadseffektivitet är det viktigt att ställa krav på mätnoggrannhet i relation till värdet på den mätta varan. Högvärdigt sågtimmer kan t.ex. mätas med större noggrannhet och tåla högre kostnad än vad som är motiverat för energisortiment.

Svenska Trädbränsleföreningen
Sven Hogfors, styrelsens sekreterare

Comments to the draft Directive on sustainability criteria for solid and gaseous biomass…used in heating…, August 2013.

 

Commissioner Gunter Oettinger
Cc Head of Cabinet Michael Hager

 

Dear Commissioner Oettinger

 

The Swedish Wood-fuel Association has over the last years had some contacts with your staff concerning the expected Directive. We appreciate that there is now a draft presented and that many details now are better than what we have heard about earlier.
We have taken part of the comments that Swedish forest owners have sent to you and give our support to that. We want to add the following comments.

General.
Most EU-counties already have a well-functioning regulation for sustainability in forestry. It is adjusted to local physical and legislative circumstances and also to the process of Forest Europa. At the same time there is a need for EU-wide sustainability criteria to facilitate biomass trade within the EU and with third countries. A Directive has to find solutions to these different aspects. We want to point out some problems that we think is not solved in a satisfactory way.

Forest Management requirements.
Article 3(7) states that primary forest biomass shall be obtained from sustainably managed forests in line with international principles and criteria about sustainable yields, biodiversity and carbon stock.
Article 3(8) states that the Commission shall establish the operational requirements, size threshold, and appropriate proof of evidence to determine which forest holdings shall be covered by paragraph (7).
To avoid undue economic burden it is stated through 2(i) and 3 that installations under 1 MW el. power or 2,5 MW heat do not need to show fulfillment of the sustainability criteria.
What are so far missing are the above mentioned requirements about forest holding size that – because of undue economic burden – shall be excluded from the requirement to show fulfillment of sustainable forest management.
The cost of showing fulfillment for instance by means of an independently certified and audited management plan is above the possible net income from forest biomass for energy for forest holdings under approximately 100 hectares. This shall be paid attention to together with the fact that an average EU forest holding is less than 10 hectares.
There is in the suggested Directive not mentioned (as earlier) any requirement for management plans but “management requirements”. That is a step forward.
We regard “management plan” as a pure tool for the owner to plan for his forest business with regard to legislation, market, business efficiency and to other intentions of the owner. The plan is a plan and no proof of what is actually performed and even less of what is achieved. There is absolutely no argument for require- ring a plan if the objective is to control what is actually happening with regard to biodiversity, carbon stock and growth of the forest. If these objectives shall be monitored and controlled the most efficient way is through national inventories and direct legislative requirements about results of operations – not about the planning of operations. In detail governmentally planed economizing with nature resources is nothing to strive for. Private and business planning has so far resulted in steadily growing forest resources in Europa.
In Sweden, about twenty years ago, we tried and got bad experience from legislative requirements for specified types of management plans. It leads to governmental responsibility for what thousands of owners are forced to do in detail. The government can in practice not take on and handle that responsibility.

Large biomass suppliers.
The members of Swedish Wood-fuel Association are mainly “large biomass suppliers”. Our 25 members stand for more than 80% of the solid wood-fuel on the open Swedish market. They are pulp industries, sawmills, forest owner associations, the state forests and independent forest operation entrepreneurs.
In the Commission Staff Working Document it is written: “The land criteria and forest management requirement may also be applied to large biomass suppliers in order to avoid risks of leakage to non-regulated sectors although this may increase administrative burden for these suppliers.” This will create an impracticable situation for both smaller forest holdings principally excluded from the requirement to show fulfillment of the sustainability criteria – and to the large biomass suppliers that the smaller primary producers deliver to. It is to observe that this constellation stand for the major total flow of energy biomass to the market.
Our conclusion is that those primary producers that will principally be excluded from requirement to show fulfillment – must be so independently of through home they deliver to end use.

“Resource efficiency”.
In Article 4(2) it is stated that “In order to limit competition for raw material use, Member States may give preference to biomass feedstock for energy production that does not have a high economic value for other uses.”
We can see no good arguments for limiting competition between different uses of raw material. If an undesired and unintended distortion of market forces is present the correction ought to be done in the financial support scheme that causes the distortion.

Swedish Wood-fuel Association
Sven Hogfors
Secretary General