Stockholm 2017-08-23

Remiss av Naturvårdsverkets förslag till svenskt genomförande av direktiv (EU) 2015/2193 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar[1].

Dnr: M2017/01069/R.

Miljö- och energidepartementet har remitterat Naturvårdsverkets rapport: Genomförande av MCP-direktivet (Rapport 6765/2017). Svenska Trädbränsleföreningen är inte en remissinstans men väljer ända att lämna följande synpunkter:

Övergripande

Svenska Trädbränsleföreningen välkomnar det övergripande målet om en renare luft. Det är viktigt att eldning av fasta bränslen för energi sker med rätt metoder och rätt utrustning så det inte innebär onödig påverkan. Att inte senarelägga ikraftträdandet för befintliga fjärrvärmeanläggningar (5-50 MW) ser vi dock innebära tidspress och riskerar leda till alltför höga kostnader jämfört med de fördelar som liggande förslag anses ge.

Begränsningsvärden

Det antagna direktivet ska givetvis implementeras i svensk lagstiftning, men Naturvårdsverkets förslag innebär kortare tider för införandet av de nya reglerna, dvs en skarpare implementering än vad som krävs. Vi har inga synpunkter på definitionen av nya anläggningar och att de ska börja tillämpa kraven redan 20/12 2018. Det finns teknik som fungerar bra för att minska utsläppen.

Det är däremot märkligt att inte befintliga anläggningar ska kunna nyttja den framförhandlade tiden för övergång på det sätt som andra länder kommer att kunna göra. Naturvårdsverket motiverar sitt förslag med att ”genomförandet av MCPD ska bli så ändamålsenligt som möjligt”. Den kravskärpning som påverkar de svenska anläggningarna mest är de mycket kraftiga sänkningarna av villkorsnivåerna för stoft. Det ska noteras att detta missgynnar små fjärrvärme- och skogsindustriella pannor som eldas med fasta biobränslen, vilket står i strid med Sveriges strävan mot ett fossilfritt samhälle. Senareläggning av direktivets tillämpning för befintliga fjärrvärmeanläggningar med en installerad tillförd effekt av 5-50 megawatt (MW) med fem år bör medges även i Sverige. Det skulle innebära att dessa anläggningar har tid att förbereda och installera den utrustning för effektiv rening som gör att kraven nås. Liggande förslag med ikraftträdande 2025 för dessa anläggningar är ineffektivt då de ges för kort tid att planera och genomföra nyinvesteringar. Risken med förslaget är att svenska befintliga anläggningar får en högre kostnad än de i övriga länder till ringa nytta. Det är inte de medelstora förbränningsanläggningarna som orsakar det största bidraget till förhöjda halter stoft och dålig luftkvalitet. Och de konsekvenser som hänvisas till är tveksamma då Naturvårdsverket i sin rapport inte tagit till sig den nya information som SMED[2] tagit fram, med uppdaterade emissionsfaktorer, i sin konsekvensbeskrivning.

Den dispensmöjlighet som finns i direktivet att utöka tidsgränsen för befintliga anläggningar med begränsad driftstid per år från 500 till 1000 som rullande femårigt medelvärde är särskilt riktad till de nordliga EU-länder som med återkommande mellanrum drabbas av sträng kyla. Vi anser att utökad tidsgräns bör införas i Sverige då det varken är ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart att bygga om dessa reservpannor.

Övriga synpunkter

Det är viktigt att påminna om att avseende luftpåverkan så kommer produktionen vid topplaster inte att bestå av förnybar solel. Direktivet gör biobränslen mindre konkurrenskraftiga gentemot exempelvis värmepumpar, men de senare har nackdelar. När effektbehovet är som störst torde utsläppen bli som värst.

Vi vill avslutningsvis lyfta vikten av att alla typer av förnybara energikällor används, och bioenergi står idag för 60 procent av all förnybar energi som konsumeras i EU. Utan denna energiråvara från skog och skogsindustri skulle vårt energisystem inte nå våra förnybart mål. För att öka sannolikheten att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsstat behövs resursen skogs- och trädbränslen. Särskilt som ambitionen är att minska avfallsmängderna, som många värmeverk idag nyttjar som råvara.

Svenska Trädbränsleföreningen

 

Karin Vestlund Ekerby, kanslichef

Svenska Trädbränsleföreningen är en branschförening för svenska producenter av trädbränsle till energiproduktion och som råvara till förädlade bränslen såsom briketter, pellets och pulver. Medlemmar är skogsbolag, skogs­ägarföreningar, Sveaskog, köpsågverk och andra biobränsle­aktörer. Fullständig förteckning finns på www.tradbransle.se.

[1] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2193 av den 25 november 2015 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar

[2] Revision of emission factors for electricity generation and district heating (CRF/NFR 1A1a), SMED Report No 194, 2016.