Goda exempel på hur biokraft minskar utsläpp och värmer samhällen.
1999 byggdes en fastbränslepanna på industriområdet på 3,5 MW (Megawatt) som eldas med skogsflis. Under våren 2004 installerades ytterligare en panna på 2,5 MW. Årsförbrukningen är för närvarande ca 30 000 m³ flis (300 lastbilstransporter).
Som reserv finns två oljepannor, en på Odal på 3,7 MW och en på 7,0 MW på panncentralen. Det innebär att även om flispannorna skulle få driftproblem, så kan fjärrvärmenätet hållas varmt med hjälp av oljepannorna.
Drygt 24 kilometer fjärrvärmekulvert (ledningar) har grävts ner under 1999-2005 och drygt 400 fastigheter (92 hyreshus/lokaler och 311 villor) har hittills anslutits till fjärrvärmen.
Huvuddelen av fjärrvärmen kommer från trädbränsle (90-95 %). Detta medför att koldioxidutsläppen från ca 1 800 m³ olja upphör. Fjärrvärmesatsningen har därmed lett till att Hjo kommun klarar av, att med god marginal uppfylla sin del av de nationella mål som finns, att minska koldioxidutsläppen från fossila bränslen.
Nackdelen är att utsläppen av kväveoxider, koloxid och stoft ökar något. Stora investeringar har gjorts i panncentralen för att minimera de negativa faktorerna.
Sammantaget är miljöeffekten klart positiv, vilket bl a redovisas i en analys av
fjärrvärmeutbyggnaden utförd av miljökonsulten BJ Network.
Mer information hittar du på www.hjoenergi.se.
Två oljepannor står bredvid varandra i Flahultsskolans pannrum i Norrahammar utanför Jönköping. Den ena pannan är konverterad till fastbränsle. Sedan 1986 värmer pellets 4000 kvadratmeter skollokaler samt en simhall och en sporthall med fyra tennisbanor. 1998 byttes den gamla pelletsbrännaren ut mot en modernare; här har man lång erfarenhet av pelletseldning.
Från den 65 kubikmeter stora silon utanför pannrummet skruvas pelletsen in till brännare och panna. 400 högstadieelever betjänas på detta sätt med värme och till angränsande Norrahammars sportcenter skickas värmen via en hetvattenkulvert och växlas över till lokalvärme, duschar och bassäng. Sportcentret har egna maskinister, som sköter driften där.
Pelletsanläggningen klarar ensam behovet ner till nollgradigt utomhus. Vid kallare väderlek kopplas automatiskt olja in som stödvärme. Vintertid kan det handla om ett par timmar per dag, också beroende på graden av aktivitet i sportanläggningen, vilket styr hur mycket varmvatten som används.
– Det fungerar jättebra, säger 1:e maskinist Conny Nordberg. Jag eldar med pellets hemma också. Det blir mer underhåll jämfört med oljan men bara halva bränslekostnaden.
Pelletsbrännaren är av senaste snitt medan den gamla oljepannan behållits. Att gå över från olja till pellets innebär ofta en förhållandevis blygsam investering.
Oljeeldning som komplement till pelletseldning. Ingen eldning under sommaren då anläggningarna är stängda. Under 1999 var värmebehovet 91 % av normalår.
Investering brännare 1998: cirka 200 000 kr.
Driftskostnad 1999: 207 500 kr i inköp för pellets, 169 000 kr för olja.